Sida 2

||

att jag vet orsaken. Detta är mig en stor plåga och det
gör mig bitter till sinnes. Fastän han vanligen är så god,
så god mot mig, är det ändå inom mig en liten, liten
fr misstro eller fruktan för att jag återigen skall misshaga
honom. Mamma är mycket missnöjd med mig och
det minsann med rätta ty jag är nogsedan något år tillbaka särdeles odräg-
lig, kitslig, fordrande, retlig, argsint och oförskämd.KSd2021: oförskämd och mycket
annat. Ibland förebrår mig Mamma, men vanligen är
så vänlig och tålig emot mig som om jag vore en ängel.
Hon har en alldeles underbar förmåga (att förlåta och
glömma).KSd2021: glömma) att ha överseende med mig.

1 Föräldrarna äro docknog de, som stå mig närmast och dock
är det endast mycket mycket litet av det jag känner som jag
kan delge dem. Allt det jag drömmer och längtar, allt
det som djupast griper mig, dettaallt det måste jag hålla slutet
inom mig själv. Jag har ingen, ingen som därvid
skulle förstå mig. Om jag också aldrig kunde finna någon,
hos vilken jag kunde finna nå hos vars känslor kunde
förnimmas en återdallring av mina egna, kunde jag ju dock
lära känna mänskor med rikat natur själsliv och som
även hade förmågan att skänka andra av sin rike-
dom. Mänskor, med vilka en samvaron ett samtal skulle utgöra
helgdagsstunder.* Men fastän jag ju har så många be-
kanta, så många som äro vänliga emot mig står
jag dock så oändligen långt från dem alla. Det är
knappast någon annan än Dagmar som jag kan
längta att få träffa. Och dock är det endast inom
ett mycket begränsat område som våra tankar mötas.
Och dock vill jag icke begära att få lära känna och umgås
med nya mänskor, ty Pappa hinner inte och Mamma vill
och orkar inte med mera umgänge. En annan sak som jag saknar
är nöjen livande, uppfriskande nöjen, men mera därom en annan gång.