Sida 1

||

30. IV. 41.

Två månader av nerver, nerver – och långsamt påbörjande till-
fridsknande. Aällt skall gå igen, allt skall rivas upp – ända från min
barndom och iungdom och ingenting är ”övervunnet”. Allt finns lkvar för
att i det rätta ögonblicket stiga upp och riva en i bitar. Och mot
detta har man endast att ställa: en del ljusa minnen – några få me-
ningsfulla veclkor i ens liv – och xdet sista asom finns kvar av livzsviljaKSd2021: livsvilja.
Ja, kanske ett till: människors sympati, och välvilja oc– men så fruktans-
värt långt bortifrån.

Annars tar man steget fullt ut – som Karin Boye gjorde det –
Men nej, det vill jag inte ännu –