Sida 3

||

rött streck överst i högra hörnet 14. III. 40med annan penna: blyerts eller anilinpenna
en gammal Hangö-bo, som dröjde mycket länge där under den första
svåra tiden och vars hus ännu står kvar, sade idag: ”allt vad som över-
gick oss i Hangö under krigets början var ingneenting emot detta nu,
för då fanns ju ännu hoppet.” Det var inte så svårt för alla dessa
flylktingar att hålla ut med trångboddhet, köld och även umbäranden,
månad efter månad sålänge hoppet, som de flesta evakuerade från gräns-
trkternaKSd2021: gränstrakterna fått göra, sålänge hoppet levde. fanns. Det är ju dettsa
vi alla levart på denna häårda vingter, void fronten och i arbetet bakom
den, i bombkällare och ruiner. Vår rättvisa sak måste segra, för vår
och för västerlamndets skull. Och så gick det annorlunda.

Nu öär det åter som en hel omvälvning i vårt medvetande.
Vad skall allt detta leda till? Skall bvårt folk med samma jämnmod
finna sig i dessa fröörändringar, denna lemlästning av vårt blödande
land, som de funnit sig i krigförhållandena. Det vet vi ännu inte
i detta ögonblick. Men ett är säkert: denna ”fred” med eftergifter
kom för alla fullkomligt oväntat, just då vi samlade oss för nya
ansträngningar och var beredda att mottaga hjälp längre västerifrån.
Det vore inte helt att undra över om vårt folk inte nu skulle kunna
ådagalägga samma balands som det tidigare gjort. Och samtidigt måste
vi hoppas att ödet måtte förskona oss för nya förvecklingar.

– Degt snöar, snöar jämnt och tyst, så som det skulle ha snöat
i en fortsättning för tre veckor tillbaka, då alla hoppades på det,
vid fronten, och bakom fronten. Men då var det klart, ständigt,
och bombplanen fann sina offer, vare sig det gällde järnvägslinjer
och transporter eller obefästa städer och byar.

31. III. Knappt någonting ter sig annorlunda nu än det gjorde den 14.
Allt är lika meningslöst. Landet byggahar till det yttre ”funnit sig”,
javäl, och håller krampaktigt pmå eamed annan penna: svart bläcktt bygga upp ettmed annan penna: svart bläck nytt land med trängre gränser –
men det är som om livet självt vore helt förändrzat sedan i vintras, allt
stort är borta, allt upplyftande, allt hopp för framtiden. Och be-
svikelsen över Sverige är nästan lika tung att bära. Vad är det för
entt folk som nu bebor det land vi engångmed annan penna: svart bläck hade med annan penna: svart bläckallt gemensamt med och
därifrån vår egen lilla stams blod flyter. Allt är som en mörk bvägg
utan ljusningar.med annan penna: svart bläck