Sida 1
Transkription
||
rött streck i högra hörnet28. VIII. 34.
Jag är mitt emellan gammal och ung – men närmare ung. med annan penna: svart bläckJag sprin-
ger och klättrarmed annan penna: svart bläck lika lätt somea en 20- åringKSd2021: 20-åring och min kriopp är utan tyngd. Min kropp
är nästan skrämmande ung. När jag solbadar på marken syns den mig röran-KSd2021: rörande
barnslig. Och likväl är jag inte ung. Mitt ansikte säger det. Kanske lig-
ger det också andra ålderns tecken på lur.
Varför vill du inte ta emot det jag har kvar av min ungdom –
av min kropps spänmed annan penna: svart bläckstighet och oberördhet . . . Det är ju dig jag har vän-
tat på ,KSd2021: på, äldskade. All den hämngivenhet jag samlat och aldrig har kunnat ge
demmed annan penna: blyerts eller anilinpenna som velat ta emot den, skulle jag ha givit dig – Varfötr vill du inte?
Och ändå är jag så mycket mera lugn nu.DetKSd2021: nu. Det är som om ironin
ssom präglat mitt liv, som lagt sig omkring det som ett skal, som icke
kan avklädas – sommed annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna hade denmed annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna fått en liten rämna, som skymtade jag genom
den en liten, liten strimma av en mening – –
Käre – när vi satt på den soliga bänken framför havet de få
minuterna ocgh talte med kylig fröst om sakliga ting, knappt av ett misstag
med skymten av ett tonfallomärkligtmed annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna snuddande vid något som var ömtåligt – när du sade vid avskedet
så enkelt och [oläsligt]oläsligt (1 ord): utsuddningomedelbart, som hade vi varit skolkamrater, som inte råkats
på många år: ”jag tänkte på att komma och hälsa på Er i Bromarv, när jag
var där, men kunde det inte, ty jag var bunden av mina plikter mot de
övriga färddeltagarna” – då visste jag, att denna stund betyddett mer än nå-
got som hänt mig på 3 år – att min kamp att nå dig inte varit helt med annan penna: svart bläckför-
gäves – att den fina röda tråsd jag känt mellamn oss helamed annan penna: svart bläckmed annan penna: svart bläck denna tid inte va-
rit helt en villfarelse och ett hån – –
Och därför är jag nu i viss mån vbefriad – fastän mitt vemod