Primär meny

  • Innehåll
  • Sök
Kerstin Söderholm

5.VI.4. Maskinskrivet blad. [23/7 1931?]

  • Sida 1
  • Sida 2

Sida 1

Sida 2

Sida 1

Faksimil

Transkription

||

Är det enda vi lever för, det enda som står kvar för oss
av livet detta: att några gånger ha hört en ton bakom tingen, som
inte hör den synliga världen till – en underlig musik i tillvaron
som ingen av oss förstår. Som aningen av om en fullbordan, som
inte här kan fullbordas – eller bara som en fläkt, en andning om emed annan penna: svart bläckmed annan penna: svart bläck
ett skeende, som är för stort för oss att förstå? och ännu något
annat :KSd2021: annat: detta att en människas närvaro för en kort stund har skmed annan penna: svart bläckmed annan penna: svart bläck
skänkt högtid åt allt omlkring en? Är det allt det sliutliga vi har
kvar?


 

 

 

Ny kolumn