Sida 2

||

mitt blod isades så underligt. – Jag
kunde inte låta bli att tänka: så skall
det alltid gå mig i livet. Då jag
minst har aning om att jag gör något
förfärligt, skall jag falla från de
ljusaste höjder ned i den mörkaste
avgrund. Vad jag sedan led den föl-
jande natten har jag nog aldrig lidit
förr. – – – – – – –

Nåja, skriftskolan har jag ändå
fortsatt. Den har naturligtvis varit helt
annorlunda än förr. De sista tim-
marna ha endast varit ett erbarm-
ligt kompromissande. När jag rätt
allvarligt tänker på saken, tror jag
nog ändå, att jag hade bort sluta
helt o. hållet. Den som inte ens
vill bli kristen, bör inte heller
gå i skriftskola.