Sida 1

||

Den 31 augusti 1914. I flere år har jag grubblat över en sak och
skall väl alltjämt grubbla däröver nämligen vad som gör
att mänskorna i allmänhet älska livet. och icke vilja dö Hur
många är det icke som fastän levande i de vidrigaste
omständigheter ändå icke vilja dö. Endast ett försvin-
nande litet antal giva sig själva döden och det vore
ju ändå det naturligaste att varje mänska ville göra
det. Är icke till och med den lyckligaste mänskas
liv endast en plåga och kamp, någon gång avbruten
av ett par ögonblicks njutning, som blott gör att
man sedan känner plågan så mycket bittrarae?svårtytt
Jag har aldrig förstått vad det vill säga att älska
livet för dess egen skull, och dock för jag ju en
så lugn och bekymmerfri och stillsamt ange-
näm tillvaro som knappast någon annan. Om jag blott
kunde göra mina föräldrar en sådan sorg, skulle
jag så snart som möjligt taga livet av mig.
Det har jag sagt förut och vidhåller det ännu
av fullaste hjärta. För denna min blick på
livet har jag alltid blivit förebrådd för
otacksamhet. Det verkar har haft samma verkan
på mig som att slå vatten på en gås. Varför
skall jag vara tacksam för livet som jag
icke begärt och som jag endast känner hat
och avsky för. – Det finns rakt ingenting som
k[oläsligt]oläsligt (1 bokstav): handstil verkligen kommer att hända mig (jag
säger nästan som överhuvud kunde hända mig) som
jag skulle längta efter. Jag har nog drömKSd2021: drömt
och längtat och fantiserat kanske mer
än någon annan, men det har alltid varit
omöjliga saker jag därvid åstundat.

Se här i stora drag min nuvarande livs-
åskådning. Vad som bäst bevisar att det jag nu
nedskrivit icke varit några hugskott för stunden
är, att jag nu i närmare 6 år alltjämt tyckt och
tänkKSd2021: tänkt fullkomligt lika.

Nu några tankar och stämningar för
stunden.