Sida 1
Transkription
|1|
Dagbok
En novell. (fragment)
16. VI. 43.
Hon låg i ett stilla och svalt rum,
där träden knoppades utanför och väntade
att livet skulle återvända. Men det ville
inte återvanda.KSd2021: återvända.
Det hade varit krig och förfärlighet i
4 år, och alla de värden mänskorna
hade trott på tycktes ha blivit skändade.
Hennes vänners unga söner hade stupat
och hon hade sett mödrar vandra som förstenade 
i ångest
för dem
som ännu
var vid
liv.
Hon hade i månader själv varit kriget
så nära, att hennes hem varje natt
skakades av de nedstörtande projektilernas
krevader och hon hade hört deras vinande
ljud över sitt huvud. Men det var inte
detta som var det värsta, det var att
människornas tro på människorna blivit
bruten.
Och det var inte endast kriget. Det var
också att de enklaste ting plötsligt hade
blivit problem. Skulle man följande dag
få den strömming eller det bröd eller
smör man behövde? Hade man i tid
kommit ihåg att ”abonnera” den tvålbit
eller det saccarin man var berättigad till?
Hon hade fått lära sig att diska och