Sida 1

||

31. V. 41.

Död och liv strider om mänskligheten
– och ingen vet utgången.

Jorden klär sig i blom och
grönska. Himlen är lika molnfri
var dag, solskenet lika vitt
och vågorna lika glittrande.
De rödbruna aspbladen veckla
ut sig för var dag och alarnas
första gråa grönska blir allt
mörkare. Björkarna står halv-
utspruckna.

Jorden väntar. Jorden bere-
der sig till en ny högtidsfest,
en ny alstring – men död
och liv strider om mänsklighe-
tens själ – om dess vara eller
icke vara.

Och död och liv kämpar i
grunden ännu om mitt mänsko-
liv. Jag kan ännu inte se
att livets seger är viss – att jag
skall mäkta ta på mig den
börda som är mig förutbestämd.svårtytt

Finns det ett öde, en förut-
bestämmelse? Anar någon av
mina vänner hur min är: att vara
utesluten från arbete, kontakt, omed-
bart liv* för en tid jag ännu inte
kan se någon slut på.