Sida 1

||

30Den 30 december 1934.

Dessa underliga två sista månader. Där har funnits så mycket
avgrundsaktigt hopplöst och så mycket mer av ljus än – ja jag vågar
knappast säga det – än kamed annan penna: svart bläcknskae förr i mitt liv. Tänker jag ända från den
30 okt.,1 nov., den egendomligt sträålande kvällen, vars intryck jag inte kunde
bli fri igfrån på många veckor – sedan åter den hsalvt kvävande 6 nov.,
som påverkade mig mot min vilja och alla de hemska nätterna
under nov, som tycktes mig suga ut allt vad jag hade kvar av kraft – den-
na förfärliga ångest att något skulle göras, menehuru jag icke visste vad –med annan penna: svart bläck
nätterna som på sätt och vis kulminerade i kvällen hos Karin A. med
de besynnerliga och mångtydigamed annan penna: svart bläckmed annan penna: svart bläckförståeligamed annan penna: svart bläck antydningarna som G. W. gjorde, som
fyllde mig med föraningar om något som var än mer prövande.

Och ändå – trots allt – är det kvarstående intrycket från
den allra sismed annan penna: svart bläckta månaden ,KSd2021: månaden, rikedom. Det syns mig ibland,med annan penna: blyerts eller anilinpenna att vad som än
sker framdeles skall aldrig intrycket av den enda gåtfulla och jublande
dagen i mitt liv – den enda med undantag av 3den 23. VI. 31 – den 28 nov.
gå ur mitt medvetande. Jag har aldrig sökt bpejla den till botten och
kommer aldrig att göra det – jag hade helaaaaalla den efterföljande 10m dagarna
klart för mig, att dess betydelse sträckte sig blott över ett område,
och att alla löften därutöver skulle förbli blott fantasier. Dess bety-
delse låg främst i att det egentligen var första gången det osynliga
skeendet oi mitt liv/påKSd2021: liv (på ett annat plan/ – det som jag djupastsvårläst p.g.a. utsuddninginnerst med annan penna: svart bläcklevat för –
trädde i dagden ,påKSd2021: dagen, på ett nästan handgripligt sätt. När sedan katastrofen med tidnings-
notisen kom den 9. XII verkade den fullk. bedövande på mig blott för
en enda natt. Vad som sedan följde var mer medvetande om rikedom än om omli-
dande.

– – Niu klämtar det bröllopsklockor – men det är som det inte
rörde mig,. innerst.KSd2021: mig. Jag är visserligen så trött idag som någonen människa kan vara,med annan penna: svart bläck
men det är tillika,med annan penna: svart bläck som om allt trädde fram för mig i en nästanmed annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna genomskinlig
klarhet. Det var icke detta som innerst angick mig. Jag hade demed annan penna: blyerts eller anilinpenna icke kunnat
känna en sådan glädgje då de sista vefckorna. Men det förfärande är äratt
här finns något annat som är för mig av en vikt över allting annatmed annan penna: blyerts eller anilinpennamed annan penna: blyerts eller anilinpenna, nå-
got som hela min innersta strävan undetr de tre sista gångna åren har in-
riktat sig på – ochmed annan penna: svart bläck skall detta även måsta strykas ut eller skall det kun-
na få något av ett förverkligande. Den kommande veckan skall kanske ge
mig ett svar på det – kanske. – eller knappast.med annan penna: svart bläck