Sida 1
Transkription
||
rött streck i högra marginalenJulaftonen 1933.
Jag har tänkt på mina vänner idag –
och främst dem, som jag inte kan nå.
Besynnerliga motsägelse i detta: vänner
jag inte kan nå!
Först du som är mer än vän.
Min längtan sträcker sig emot dig som
en spänd, fin sträng, o. jag får inte
nu nå ens det yttersta av en kontakt.
Du som ännu inte vet, åtm. inte visste
för 10 dar sen, att den bok jag skrivit
egentligen är tillägnad dig – som tro-
ligen inte har sett den.
– – – Och du, med vilken kontakten
också varit avbruten – fastän jag sände
dig min bok såsom en hälsning.
Intet svar. Hur skall jag förståKSd2021: förstå.
Skall det vara så omöjligt att på
det skrivna, det tryckta ordets nå
någon förståelse, någon kontakt?
Måste den alltid ske direkt? Och
den nekas ju. Skall formen,
medlet vara ett så stängande hinder?
Och du, den tredje, med vilken
kontakten är lättare, än det lättaste
stoft – mindre än skiftningen i
en blick, skälvningen i ett tonfall
– men ändå finns djupast under
o. aldrig skall nå längre, därför
att vi två hör till ett släkte